Information overload

Information Overload

Kan man ha för mycket information på en sajt? Och hur mycket är för mycket egentligen? Och vad händer när besökaren får för mycket information?

Det finns en gammal postordersanning som säger att ju mer du berättar om en produkt desto lättare är det att bestämma sig för att köpa. Andra menar tvärtom - att bara visa lite, att inte berätta allt för att kunden ska bli så lockad att den kontaktar företaget och köper varan. Men hur vet man på vilken nivå man ska lägga sig? Och vilken information ska man ta med?

Vad är problemet med för mycket information?

För att vi ska kunna fatta ett beslut behöver vi information. För att vi ska kunna välja mellan två löparpjucks behöver vi information om vad som skiljer dem åt. Vad som är fördelar och vad som är nackdelar med dem. Ju mer information vi får desto bättre beslut kan vi ta. Ju fler produkter vi har att välja på, desto större chans är att vi hittar den produkten som motsvarar just våra behov.

Men det finns en gräns. Får vi för mycket information leder det till att vi blir förvirrade, att vi börjar filtrera bort information automatiskt och att vi får svårare att hantera urvalsprocessen. Vi tappar uppmärksamhet får svårare att koncentra oss. Vi klarar helt enkelt inte av att ta till oss all information. Och det här är ju inte så bra. Om sajten innehåller för mycket information finns risken att besökaren inte orkar med att hitta produkten som är perfekt just för honom eller henne. Det leder också till att besökaren får svårare att ta ett köpbeslut. Även om man köper blir det kanske bara en halvbra produkt. Vilket i sin tur påverkar nöjdheten efter köpet som i sin tur påverkar återköpen.

Finns det någon fördel med för mycket information?

Ja, det gör det faktiskt. I studier har man sett att ju mer information en sida har desto positivare attityd får man till sajten och till varumärket. Bara blotta synen av den stora mängden information gör att vi blir imponerade.

Informationsmängden beror på många saker

Tyvärr går det inte att säga att en sida  ska ha si och så mycket produktfakta för att besökaren ska känna sig nöjd. Det finns en rad olika variabler som påverkar informationsmängden.

Personligheten spelar t ex in. Vissa är bättre på att ta hand om mer information och är mer motiverade att ta del av information än vad andra är. Ålder är en annan variabel som också påverkar. Äldre uppskattar t ex mer stilrena sidor än yngre. Kulturen påverkar också. Asiater är i regel bättre på att filtrera mycket information än folk från väst eftersom de är vana vid en miljö som innehåller mer intryck. Medan västlänningar vill ha faktan mer uppstyrt.

Kunskapsnivån påverkar också hur mycket information en person kan ta emot innan han eller hon fattar sitt köpbeslut. Den som inte kan något om en produkt eller produktkategori vet inte riktigt vad de ska leta efter och söker därför inte så värst mycket information. Den som har en medelhög kunskapsnivå om produkterna klarar av desto mer medan experten inte behöver speciellt mycket information för att kunna fatta ett köpbeslut.

Själva produkten i sig påverkar givetvis hur mycket information vi är benägna att ta emot. En lågengagemangsprodukt som t ex chips eller diskmedel är inte speciellt intressant att läsa om medan en högengagemangsprodukt som ett nytt affärsystem eller en ny bil är det desto mer.

Nätets interaktiva möjligheter, att besökaren själv klicka runt och välja vilken typ av information och i vilken ordning, kräver att vi använder en del av processorkraften i hjärnan till att komma ihåg var vi har varit och var vi ska härnäst och hur saker och ting hänger ihop.

Utmaningen ligger i att hitta den optimala nivån där besökaren känner att den får all den informationen som den behöver för att kunna ta ett köpbeslut. Hur detta kan göra mer konkret kommer i ett inlägg längre fram. Tanken är ju att ni ska orka att ta till er all information...

Mer info om för och nackdelar med information och hur vi sållar finns i:

The Effect of Web-Based Information Availability on Consumers' Processing and Attitudes av Maria Sicilia & Salvador Ruiz, Journal of Interactive Marketing

The Interactive Choice Aid: A new aproach to supporting online consumer decision making av Nils Reisen och Ulrich Hoffrage, Transactions on Human-Computer Interaction

Improving Performance, Perceived Usability, and Aesthetics with Culturally Adaptive User Interfaces av Katharina Reinecke och Abraham Bernstein

Så kan du bli bättre på att utvärdera din webbplats

Så kan du förbättra din hemsida

Eat your own dog food är ju en gammal marknadsföringsklyscha som bygger på att man måste använda sina produkter för att förstå hur kunderna kan använda dem. På samma tema kan du lära dig förstå hur dina kunder använder din webbplats för att lättare utvärdera vad som är bra och dåligt med den.

Gör så här:

Tänk ut en produkt eller tjänst som du funderar på att köpa inom en snar framtid. Kanske är det något till bilen, nya kläder eller något till hemmet? Alltså, välj en produkt som du skulle leta efter på nätet. Surfa runt och försök att tänka på hur du gör. Fundera på frågor som:

  • Hur letar du?
  • Vilka sidor besöker du?
  • Hur många sidor besöker du?
  • Hur länge stannar du?
  • Emellan vilka alternativ väljer du?
  • Vilka egenskaper är viktiga?
  • Vilket innehåll på sidorna var bra?
  • Vilket innehåll var mindre bra?
  • Letar du efter olika typer av information på de här sidorna?

Spegla nu dessa svar mot din egen sajt. På vilket sätt tror du att dina kunder använder din sajt för att avgöra om dina produkter är de rätta? Vad är bra på din sajt, vad kan förbättras? Den här övningen är bra på det sättet att du blir medveten om din egen köpprocess och då blir det mycket lättare att se vad din företagswebbplats bör fokusera på. Istället för att blint börja fundera på innehåll och funktioner som det lätt börja med. Vi människor beter oss förvånadsvärt lika när vi letar efter information och övningen kan ge fina  ledtrådar till vad din sida ska innehålla.

Det kanske inte alls är en tung introfilm som behövs utan tydliga instruktioner med bra navigering eller det kanske inte alls är en lång företagspresentation med VD:n i talarstolen som ska produceras utan genomarbetade texter och tydliga produktbilder som är lösningen. Eller så är det just det som funkar. Det här sättet kan hjälpa dig fatta bättre beslut över innehållet på din sajt. Lycka till!

Har din företagswebbplats fått mindre betydelse?

Kartotek

Det är lätt att bli hemmablind och bara fokusera på den egna sajten på nätet, men webbplatsen är inte den enda kontaktytan mellan dig och dina kunder. Under köpprocessen kan konsumenten komma i kontakt med ditt varumärke i ett flertal olika sammanhang. Köpprocessen går kortfattat ut på att en konsument upplever ett behov, letar efter information om lösningen, gör en utvärdering bland alternativa lösningar och därefter köper varan och konsumerar den.

För att hitta en vara kan konsumenten till exempel använda sig av prisjämförelsesajter, kundbetygssajter, diskussionsforum, webbutiker, bloggar, tidningar, dina återförsäljares webbplatser eller affilliatessajter. 47% av köpare av nya bilar börjar köpprocessen med att besöka en oberoende webbplats. I genomsnitt besöker köparen sammanlagt 8 sajter varav 3.1 är företagsajter enligt undersökningsföretaget J.D. Power. (Summering här) Det är alltså inte säkert att folk besöker din företagssajt trots att du kampanjat och sökoptimerat den. Syns du inte på de oberoende sidorna minskar chansen att du inte blir en av de varumärken som konsumenten har som alternativ. I oktober presenterade Mediabyrån IUM en undersökning som visade att besökssiffrorna till företagswebben dessutom har minskat från 86% till 76% sedan 2006.

Din webbplatsen är inte allt här i världen

Din webbplats är alltså inte hela och ska inte vara den enda plats på Internet där du visar upp dig. Det finns mängder av sätt att få ut ditt varumärke och informationen du redan tagit fram på nätet. Och på så sätt öka chansen att konsumenterna upptäcker dina produkter. Klassiskt marknadsföringstänk förstås. Det som är extra bra är att distributionskostnaderna för de flesta av de här kanalerna dessutom är nära noll.

5 + 5 sätt att sprida ditt varumärke

Det finns nästan en sajt för alla typer av innehåll som du kan utnyttja.  

  1. Nyheter och pressmeddelanden kan distribueras via Mynewsdesk eller RSS-teknik
  2. Worddokument och pdf:er via Scribd
  3. Powerpoint och Keynotepresentationer via Slideshare
  4. Instruktionsvideos, reklamfilmer eller annat rörligt via Youtube
  5. Musik och ljudfiler via  Soundcloud

Men mina kunder har aldrig hört talas om Scribd eller Slideshare kan man kanske invända. Det är säkert sant men eftersom distributionen är gratis spelar det inte så stor roll om det bara är en liten del av din målgrupp som verkligen känner till och besöker sajterna. Många av de här sajterna gör det dessutom enklare för både dig och för dina kunder att sprida informationen vidare genom till exempel inbäddning på den egna bloggen. Här är fler exempel på lösningar förutom traditionella banners som dock kräver utgifter för att komma igång med.

  1. Din produktkatalog kan integreras med prisjämförelsesajter som Pricerunner eller Kelkoo.
  2. Bli en sponsor av en populär sida som avhandlar ämnen som rör dina produkter.
  3. Bli en del av en expertpanel som hos t ex Driftig.nu.
  4. Samarbeta med ett annat företag som kompletterar era varor och tjänster. För fotbollsmagasinet Match byggde vi till exempel in hela kedjan Stadiums sortiment av fotbollskor på sajten.
  5. Därtill har vi förstås att vara aktiv i sociala medier som det diskuterats till dödagar de senaste åren. Bygg relationer och prata med era kunder, svara på folks frågor i forumtrådar eller skapa en blogg som hjälper besökarna med deras behov.

Men den egna webbplatsen då?

Ska man inte lägga krut på den när det ser ut så här? Jo, med tanke på alla dessa kontaktytor en surfare kan ha med ditt varumärke och hur liten kontroll ett företag har över kommunikationen numera är kanske din webbplats viktigare än någonsin. Det är här du har full kontroll över varumärkesupplevelsen. Du kan bestämma vilka budskap den ska förmedla och kan därmed aktivt påverka köpprocessen. Du har också, vilket är mer intressant egentligen, långt större möjligheter med att hjälpa kunden välja den produkt som bäst löser dess behov. Genom att veta vilka vilken information som eftersökt och vilka alternativ som kunden väljer emellan kan du få fram ett innehåll och funktionalitet som är helt skräddarsytt efter dina produkter. Prisjämförelsesajter eller t.ex. Facebook kan bara ge en begränsade möjligheter till detta. Så det är inte en fråga om att antingen satsa på din webbplats eller andra webbplatser, utan hur du kan integrera den med övriga webben.

Hur inspiration från dataspel kan skapa engagerande webbplatser

En av de roligaste upptäckterna inom webbutveckling är hur man kan använda sig av spelmekanismer för att skapa mer engagerande webbplatser. Enkelt beskrivet så har man märkt att om besökaren på något sätt kan börja få poäng för vad den gör på hemsidan så har man därmed skapat en mer fängslande användarupplevelse. Med detta menas alltså inte att sajterna skall byggas om till plattformsspel eller 3D-världar utan att man använder sig av de belöningssystem som gör spel så fängslande för många. Det som är attraktivt med att utnyttja spelmekanismerna är att engagemang är otroligt viktigt när man vill skapa en sajt som folk vill återkomma till. Något som är av intresse för de flesta sajter. I synnerlighet för sociala nätverkssajter.

Cafekartan och Gowalla

Det finns många exempel på hur det här poängsamlandet kan te sig. På sajten cafekartan.se kan man söka efter cafeer Sverige och se vad andra medlemmar på sajten tycker om dessa. De flitigasta medlemmarna som tipsat och recenserat flest cafeer får stoltsera med namn och bild på sajtens förstasida. Eller ta positioneringstjänsten Gowalla som går ut på att visa för sina kompisar var man befinner sig för tillfället. Där får man virtuella pins efter ju fler ställen man besöker som man sedan kan stoltsera med på sin profilsida.

Populäraste paletten på Colorlovers just nu

Undertecknad har försökt förgäves att få helt okända medlemmar på Colorlovers.com (som är ett något nischat community för att skapa och dela med sig av färgpaletter) att rösta de finaste kombinationerna undertecknad hittat på.

Exempel från Yahoo Answers

Yahoo Answers har förfinat konceptet ytterligare. Answers fungerar ungefär som ett forum där folk kan ställa frågor om vilket ämne som helst. Andra besökare kan därefter svara på dessa frågor. Skillnaden mot just forum är att här kan man rösta på de svar som man tycker passar bäst vilket gör det lättare för andra besökare som söker svar på samma fråga inte behöver läsa varenda inlägg i en och samma tråd. Ju fler som röstar på ett svar desto fler poäng får besvararen. Det som triggar lite extra är att komma upp i de magiska 250 poängen som gör det möjligt att få klistra in länkar i sina svar. Detta kan i sin tur kan dra lite extra trafik till besvararens sajt.

Systemet tjänar alla på. De som undrar kan räkna med att få bra relevanta svar, de som svarar får poäng och stiger i graderna och Yahoo får en massa trafik.

Vi verkar alltså gå igång på allt som har med topplistor och poäng att göra. Något som bottnar i att vi når en tillfredsställelse i att se att vi blir bättre och bättre på ett område och också ges möjlighet att visa upp denna förbättring för andra människor. Det verkar heller inte spela någon som helst roll vilka dessa människor är, om vi känner dem eller inte. Det viktigaste är kanske att de förstår varför vi får eller förtjänar de poäng vi får.

Är bannern dött som annonsformat?

Effektiv bannerannonsering

Då och då möts man av det chockartade beskedet att annonsformatet bannern är dödförklarat. Det brukar hävdas att ingen klickar på banners längre - ja, man lägger inte ens märke till dem trots att dom ligger där och blippar och bloppar överallt. Endast var 2000:e visning genererar ett klick och det låter ju ganska futtigt. Klart man inte ska lägga någon mediabudget på det då. Eller? Ryktet om bannerns död är betydligt överdrivet. 

Så maximerar du bannerannonseringen

Bara för att folk inte klickar direkt på din banner behöver det inte betyda att den är värdelös. Du som reklamköpare kan påverka resultatet av bannerannonseringen genom att bättre förstå vad som funkar och inte. Här är en sammanställning av några av de många variabler som påverkar utfallet.

Klick eller exponering?

Så, ska man då strunta i att mäta klick? Det beror på vad man vill uppnå. Bland det första som du måste bestämma dig för när du satsar på en bannerkampanj är vad du vill få ut av den. Man kan tala om att välja mellan två modeller - klickmodellen eller exponeringsmodellen. Klickmodellen handlar om att du vill få folk att klicka på bannern när de ser den. Exponeringsmodellen handlar om att du bara vill få folk att se bannern och förstås ta till sig budskapet på ett eller annat vis.

Att man vill få folk att klicka på bannern är förstås lockande. Men det är inte säkert att det är så intressant. Klick är mest lämpligt att använda sig av när du säljer funktionella produkter som t ex bilar eller försäkringar. En produkt som målgruppen lägger ner mycket tid på att lära sig om under köpprocessen. Klickfrekvensen är generellt högre för funktionella produkter än dess motsvarighet emotionella produkter (som t ex kläder eller godis). Vilket inte är så konstigt. En påse bilar är inte så intressant att veta mer om. En riktigt bil däremot.

Men det kanske viktigaste argumentet för att just klick är ett litet trubbigt mått hittar man bland annat i en studie från 2008 visade att effekten av bannerannonsering levde i veckor och månader efter besökare exponerats för den. Studien konstaterade att sökningar på Google som innehöll det annonserade varumärket ökade, trafiken till annonsörens webbplats ökade och att försäljningen steg både online med hela 27% och offline med 17%. I äldre liknande undersökning från 2006 som byggde på intervjuer svarade 61% att efter ha observerat en annons så besökte man ibland varumärkets webbplats i efterhand och att 67% ibland besöker en fysisk butik. Endast exponering påverkar varumärkesattityd och varumärkeslojalitet precis som t ex vanliga annonser i tidningar.

Relevans

Precis som i all reklam gäller det att visa bannern där den hör hemma. Detta för att få ner spillet till en så låg nivå som möjligt. 

Det är viktigare att placera bannern i rätt sammanhang om du gör reklam för högengagemangsprodukter än för en bred lågengagemangsprodukt. Om vi letar efter en ny bil blir vi blir automatiskt mer uppmärksamma på reklam som innehåller bilar och för att nå den för tillfället bilintresserade målgruppen lämpar det sig alltså bättre att placera bannern intill redaktionellt innehåll som handlar om just bilar. 

Lågengagemangsprodukter inte lika känsliga eftersom vi inte bryr oss om dem speciellt mycket. Dessutom räcker det att vi bara noterar att varumärket existerar för att det ska dyka upp som ett alternativ när vi står i affären och ska välja. Lite enkelt så är det bättre att placera en banner för godis på Aftonbladets förstasida och en banner för bilar under deras motordel. Relevans kan också uppnås om innehållet i bannern anpassas efter sajtens inriktning. Annonserar du på en underhållningsinriktad sajt kan bannern locka med underhållning. Är sajten mer inriktad på krass information om ett ämne kan du riktar du bannerns innehåll mot ämnet.

Placering

Det finns platser på en webbtidnings sida som är mer effektiva än andra. Huvudregeln är att ju närmare innehållet du kan placera bannern desto bättre. Särskilt effektiva är banners som placeras mitt i artikeln. Banners som placeras "above the fold" får naturligt fler exponeringar än banners placerade längre ner eftersom inte alla besökare scrollar. Den sämsta du kan göra är att placera bannern i ytterspalten långt ner till höger. Di.se och Svenska Dagbladet använder en bra lösning för deras toppbanners. Dessa är fixerade och stannar därför kvar när besökaren scollar och blir på det sättet exponerade av bannern under en lång tid.

Värt att notera är att besökare som ser en banner placerad längst ner på en sida tenderar att komma ihåg den bättre än om den är placerad längst upp. Färre ser den alltså men av dessa lägger fler den på minnet. 

Sajten som bannern är placerad på kan också påverka effektiviteten. Om en sajt har dåligt rykte så smittas framför allt lågengagemangsprodukter av detta. Köper du utrymme av en mediabyrå eller ett annonsnätverk så kan det därför vara värt att ta reda på vilka sajter som annonsen ska visas på.

Format

Det man kanske tänker på mest när man pratar format är själva bannerns storlek i pixlar. Inte helt oväntat visar det sig att större format ger bättre impact och påverkar reklamerindran. 

Man kan också prata format i form av utförande. Under årens lopp har det utvecklats flera olika annonsformat på webben som t ex rena textlänkar, flashbanners eller video. Doubleclick ville undersöka vilket som var effektivast och delade in nätannonserna i fyra grupper: bilder, enkel flash, rich media med video  och rich meda utan video. Rich media brukar definieras som ett innehåll där du själv är aktiv jämfört med en banner som bara ligger och blinkar.

I studien mättes flera olika typer av vanliga kommunikationsmål för att se vilket format som passade bäst till resp. mål. Totalt så var videobanners effektivast. Därefter rich media, bilder och sist enkel flash. I en liknande studie av MSN mätte man ögonrörelser för att se vilket format som mest fångade besökarens uppmärksamhet. Här gjorde man inte samma indelning som Doubleclick utan nöjde sig med att dela upp banners i rich media eller statiska banners. Här konstaterade man att banners med rich media engagerade besökaren mer än om man visade statiska. Ytterligare en studie som Microsoft låg bakom mätte hur sökbeteendet påverkades efter att användare exponerats för bannern. Studien visade att rörligt och/eller engagerande innehåll var effektivast. 

Sammanfattningsvis så finns det alltså en hel variabler som påverkar hur många kronor du skall få tillbaka på investeringen. Och som sagt riktigt så enkelt är det inte att dödförklara bannern.

Källor:

Klick eller exponering
"To Click or Not to Click: An Empirical Study of Response to Banner Ads for High and Low Involvement Products”, Consumption, Markets & Culture, Vol. 4 No. 1, 57-76

Webbsajtens rykte och påverkan på varumärket
Location, Location, Location: Insights for Advertising Placement on the Web," Journal of Advertising Research, 41 (4), 7-21

Comscores undersökning om effekter

Doubleclicks undersökning om besök i efterhand

Mer om Aftonbladets undersökning om placering av bannern.

Doubleclicks undersökning om filformat

Microsofts undersökning om filformat

Microsofts undersökning om engagerande banners

Mer om hur effektiv di.ses toppbanner (för Bonniers ekonomi förvisso)

Format och storlek
Li, Hairong and Janice L. Bukovac (1999), "Cognitive Impact of Banner Ad Characteristics: An Experimental Study," Journalism and Mass Communication Quarterly, 76 (2), 341-353.

Gör nätet oss mer rationella egentligen?

Våg

Det talas ofta om hur Internet har omkullkastat alla tidigare regler för marknadsföring. En populär tes är att när vi ska köpa en vara nu för tiden har vi tack vare Internet och dess oändliga informationsmängd blivit mer rationella och mer informerade. Och därmed bättre på att ta beslut som leder till att reklam blir mindre viktig. Jag tror det bara stämmer till en viss del.

Internet gör det möjligt att amplifiera sina köpbehov oavsett anledningen till konsumtionen. De priskänsliga kan underlätta sin sökning efter det billigaste alternativet genom t ex tjänster som Pricerunner eller Servicefinder. De som bryr sig mindre om pengar men vill ha kvalitet kan besöka olika jämförelsesajter, fråga användare på forum eller läsa bloggar för att få reda på hur produkten står sig. Här kan man tala om att vi kan ta mer informerade beslut och undvika produkter som folk har varit missnöjda med eller att man kan spara pengar vid själva köpet.

Men de som har emotionella köpbehov som t ex kläder eller bilar och andra produkter som inte har rationella jämförbara egenskaper, de har istället obegränsade möjligheter att umgås med varumärket och andra konsumenter av varumärket och känna en ännu tydligare tillhörighet.

Dessutom kan ett köpbeslut bestå både av ett emotionellt behov som måste backas upp av ett rationellt resonemang. Reklamen, oavsett om det är vanlig tv-reklam eller en företagshemsida som folk har hamnat på via en sökmotor, har som tidigare en viktig roll i att berätta för folk att produkten faktiskt existerar så att någon kan testa den.

Att förstå drivkrafterna bakom ett köp har därför aldrig varit viktigare.

Värt att tillägga är att vi faktiskt köper en massa produkter som vi aldrig kollar upp på nätet. När googlade du senast efter den bästa disktrasan, brödet eller glödlampan?

 

Vem vänder sig din hemsida till?

Köpprocessens 5 olika köproller

I en köpprocess är oftast fler personer involverade än vad man först kanske tror. För att få bättre grepp om vem man ska rikta sin marknadsföring mot kan man dela in personerna i köproller. Notera att en person kan ha flera köproller. Rollerna är:

  1. Initiativtagaren
    Initiativtagaren är den som upptäcker att det finns ett köpbehov. 
  2. Påverkaren
    Påverkaren kan vara t ex media som skrivit om en produkt, företaget själv eller en oberoende part.
  3. Beslutsfattaren
    Beslutsfattaren fattar beslut om vilken produkt som skall köpas. 
  4. Köparen
    Köparen är den som faktiskt gör själva köpet. 
  5. Användaren
    Användaren är den som faktiskt använder produkten.


Ett klassiskt exempel härifrån Göteborg gällde en herrklädesbutik som riktade sig till medelålders män. Butiken noterade att männens fruar ofta var initiativtagaren och påverkaren till köp varefter de riktade en kampanj mot dem istället för användaren och köparen dvs männen. 

Alla rollerna kan värdesätta olika produktegenskaper och de kan skilja sig markant. För att dina argument ska bli effektiva måste de anpassas till varje roll. Beslutsfattaren uppskattar kanske att varan är billig medan användaren vill att den ska vara rolig att konsumera.

I traditionell uppsökande reklam väljer man ofta ut ett argument och riktar sig till en köproll för att få ett så tydligt och intressant budskap som möjligt. På din webbplats behöver du inte väljer eftersom besökarna styr vilken infomation de vill ha. Du kan rikta dig till allihopa. 

Ett exempel

Låt säga att ditt företag säljer maskiner mot verkstäder. Innehållet skulle i så fall kunna styras så här: 

För att underlätta användandet av produkten skulle användarna kunna hitta övningar, användarmanualer och diskussionsforum på webbplatsen. Detta skulle leda till att användaren känner sig mer effektiv och mer nöjd mer produkten vilket leder till att denne i större omfattning blir initativtagare och påverkare när nya produkter från samma företag släpps.

Branschtidningen som är påverkare skulle kunna ta del av produktinformation som fokuserar på nyhetsvärde. Ni skulle också kunna erbjuda ett nyhetsbrev så att tidningen alltid får det senaste utan att själv leta efter ny info.

Chefen (som i det här fallet både är beslutsfattare och köpare) vill göra en bra affär kan hitta mer rationell information om produktfördelar som t ex hållbarhet och tidsbesparing. (Den informationen kan givetvis användaren som påverkare använda för att sälja in de nya produkterna internt.)

Så...

Genom att systematiskt tugga sig igenom köprollerna och diskutera vilka köpbehov som de vill få tillfredsställda och vilka argument de vill se får ni ett bättre beslutsunderlag för att veta vilket innehåll sajten ska fokusera på, vilket leder till en bättre avkastning på webbplatssatsningen.

 

Innehållsstrategi för sociala medier

Innehållsstrategi för sociala medier

Att föra konversationer i sociala medier handlar kanske uteslutande om att skapa en relation till dina befintliga eller framtida kunder. Målet är att skapa en lojalitet som gör kunderna mer immuna mot dina konkurrenters erbjudanden (eftersom de investerat tid och engagemang genom att lyssa och prata med dig.) För att bygga en relation behöver du föra en konversation som är intressant att deltaga i.

Ett sätt att bena ut vilket innehåll som attraherar din målgrupp är att titta på vilken relation de har till din produkt. Lite grovt så kan man placera produktrelationer på en skala. I den ena änden hittar man vad man brukar kalla för värdebaserade relationer och i den andra änden transaktionsbaserade relationer

Exempel på värdebaserade relationer är godis, film, inredningprylar mm. Typiskt för värdebaserade relationer är att kunden vill vara en del av och identifiera sig med de värden som varumärket förknippas med. Val av produkter styrs i huvudsak av känslomässiga argument än rationella. (Det är svårt att rationellt argumentera om varför kexchoklad är godare än fransk nougat)

Exempel på transaktionsbaserade relationer kan vara tvättmedel, försäkringar eller varför inte glödlampor. Typiskt för transaktionsbaserade är att de ska lösa någon form av praktiskt problem och att relationen oftast styrs av bekvämlighet och enkelhet. De flesta relationer vi har med varumärken brukar vara av den karaktären. Ta t ex pizzerian nere på hörnet. De gör inte världens godaste pizzor men när jag blir sugen sätter jag mig inte i bilen och åker till en pizzeria som ligger 3 mil bort. Bekvämligehen styr alltså i det fallet och skulle man slänga upp en pizzera lite närmare så kommer den med största sannolikhet att vinna.

Attraktivt innehåll för värdebaserade relationer

Om dina kunder har en emotionell relation till din produkt kan du fokusera på att samtalet kretsar kring just ett emotionellt inriktat ämne och ditt varumärke. Är din produkt kläder t ex kan det vara intressant att visa upp din värld, att bjuda in kunderna till dig genom att t ex visa upp provkollektioner eller diskutera tröjtryck eller varför inte bara senaste köpta skivan. 

Attraktivt innehåll för transaktionsbaserade relationer

Om relationen är mer av en transaktionsbaserad sort kan du fokusera på att hjälpa kunden med olika typer av problem förknippat med den varukategori produkten tillhör. T ex säljer du försäkringar kan du tipsa om hemsäkerhet. Nyckeln är här att kunden alltid kan lär sig något och på det sättet få det mer bekvämt. Det ska sägas att graden av intresse för produkten påverkar.

Om du pratar om vad du ätit till frukost och dina kunder har en transaktionsbaserad relation till dig så är det inte så säkert att de lyssnar. Men om du har en värdebaserad relation så kan det vara nog så intressant eftersom du bjuder in personen i din värld.